Koracia

Rykten talar om den dolda byn Koracia, med en helgedom till guden Korps ära… men det är bara en gammal myt – en idé som lever kvar hos ett förtryckt folk. Jag antar att den tjänar sitt syfte. Eländerna viskar hoppfullt om att Korps mest trogna systrar finns samlade för att bevaka gudens helgedom och reliker och sakta men säkert förbereda för att slå tillbaka mot Rostkyrkans välde. De finner tröst i när deras jordemor lovar dem att det fortfarande finns de som gör motstånd. De lämnar mat vid gåvoplatser i skogen och det sägs att dessa når Koracias korpsystrar. Visserligen finns sällan gåvorna kvar länge, men nyfikna ynglingar berättar om att de sett vilda djur och fåglar som tagit för sig av det som bjuds, aldrig någon människa.

Den här äventyrsplatsen bygger vidare på bisatsen ”… men rykten talar om den dolda byn Koracia, med en helgedom till guden Korps ära.” (Spelledarboken, s. 45) och kopplar den till andra trådar som finns utlagda i det material Fria Ligan har publicerat om Det glömda landet. Tolkningen av materialet är författarens egen och äventyrsplatsen ska alltså betraktas som en inofficiell, inte officiell, version av Koracia.